inmanejable

1926.

Natacha Peyre klagade i samband med Paradise Hotel på att hon blev ett sexobjekt och att alla killarna var så fixerade vid hennes bröst. Det var inte alls det hon hade väntat sig när hon packade sina godistrosor och bikiniöverdelar som med nöd och näppe klamrade sig fast för att med lite tur täcka bröstvårtorna?
Och för att ytterligare döda alla tankar om att hon är ett sexobjekt med flit gör hon en så kass musikvideo att det är är skrämmande roligt..

uuuusch...

Hur var tanken med att träna och tävla i boxning i minimala shorts och bh? För övrigt så gör hon just inget annat än kråmar sig med brösten och rumpan framför kameran. Bröstfixeringen verkar vara hennes egen säger jag. Dessutom är hon pinsamt frånvarande sångmässigt, men kanske är det bäst så..

Och när jag ändå skriver om sånt, paradise-tjejer.. så kommer jag osökt att tänka på Olinda. Ful som stryk och dessutom helt värdelös på att sjunga. Och vad värre är, helt sjuuuukt värdelös på att mima till sin egen sång i musikvideon. Koreografin och utstrålningen är lika med noll, bara pinsamt att titta på. Eller kanske ska man ha det som partystarter, det kan ju inte vara många som håller sig för skratt?

Uuusch..



För övrigt så ägnade jag cirka två timmar i helgen åt att göra rent Viktors tangentbord. Noga. Det koola var att se resultatet, för det var grymt.

Funderar lite om den lilla flickan som hittades i en moské också. Hemskt är det, men tänk om det faktiskt inte alls var meningen att det skulle bli så? Kanske hände det mamman något? Förmodligen inte, men man vet aldrig. Synd om flickan i vilket fall. Själv skulle jag för det första inte lämna ifrån mig mitt barn till en främling, men jag skulle inte heller som främling lämna bort barnet. Hellre kommer jag sent och ringer till polisen själv. Chefen får säga vad hon vill!