76. Mindre bläk.

1116.
Nyss uppvinglad fårn sängen - bättre sent än aldrig. Känns bättre, men inte bra.
HIttade en skiva med Mp3:or jag fick av Viktor första eller andra gången jag var hos honom i Länna. Den är mysig, massor av Lars Winnerbäck ^^ Så nu har jag ca 100 (!!) låtar på datorn xD

Ska försöka bada lite och kanske diska och plocka undan lite. Vore kul att visa upp sitt hem som rent och fräscht för mamma en gång. Men jag antar att hon har förståelse - jag är ju sjuk :P




___________________

Jag dricker saft med balkongdörren öppen inatt
jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt, och suga liv ur din halspulsåder

Jag får en doft av sommarens sista dagar när vinden blåser in ifrån England

Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd, det är så lätt att fantisera
Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen, men mycket vill ha mera
Och jag har kvar av sommarn om du behagar
om du behagar komma hem från norrland
Jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist
Nej inte jag, men dina ord ligger och gnager här dag efter dag

Jag hugger i sten
men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben,
jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Och inatt kom isen över sjön, och snön föll försiktigt över Skandinavien
Och Nordsjön är väl stilla och kall så här års, innan våren sätter av igen
Och det är nånting stilla mellan dig och våren, det är nåt kallt mellan mig och England
Och imorgon sveper en dimma in, som julrusch över staden
Och det vimlar av stressade människor i stan, men det är tomt på strandpromenaden
Och jag tänkte att du kunde stå där i solen, men berätta ingenting om England
Och jag har knappast lärt mig nåt sen sist, nej inte jag men jag tänker och tänker
Och vet att du sa...

Jag hugger i sten
men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Jag dricker glögg med balkongdörren öppen inatt,
och låter vinden blåsa in ifrån väster
Som en virvlande storm, och som en dansande vår
Ja som en galen orkester
Och jag dricker ur mitt glas, och alla dörrar är öppna
Nu är det dimma över mig och över England
Och du sa..

Jag hugger i sten
men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
jag jobbar mig inåt så jag ser en figur...


_________________

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback